Skapa SUS-fil

Vad är en SUS-fil?

En SUS-fil är en betalfil som används för att lämna underlag för personutbetalningar till Swedbanks lön- och utbetalningssystem, SUS. Filen kan innehålla löner, ekonomiskt bistånd, arvoden, ersättningar, återbetalningar och andra betalningar till både företag och privatpersoner.

SUS står för Swedbanks lön- och utbetalningssystem. En SUS-fil är ett strukturerat textunderlag som följer bankens filformat för lön och andra utbetalningar. Filen innehåller de uppgifter banken behöver för att identifiera utbetalaren, mottagarna, beloppen och vilken dag pengarna ska vara tillgängliga för mottagarna.

I praktiken används begrepp som SUS-fil, SUS fil, betalfil, utbetalningsfil och SUS-betalfil ofta för samma sak: ett elektroniskt betalningsunderlag som skickas till banken för personutbetalningar.

När används en SUS-fil?

En SUS-fil kan användas när en organisation behöver betala ut pengar till många företag och privatpersoner på ett kontrollerat sätt. Vanliga exempel är:

Vilka utbetalningstyper som får användas beror på organisationens avtal med banken och hur utbetalningstjänsten är upplagd.

Vad krävs för att skapa en SUS-fil?

För att skapa en SUS-fil behövs normalt följande uppgifter:

Organisationen behöver också ha ett aktivt bankavtal, rätt behörigheter och en praktisk rutin för hur filen ska skickas vidare. En filgenerator ersätter inte avtal, attestregler eller bankens ordinarie rutiner.

Kontoregister och mottagarens konto

En viktig skillnad i SUS är vem som är registerhållare. Det påverkar vilka uppgifter som måste finnas i filen och hur mottagarens konto hämtas.

Om banken är registerhållare kan utbetalningen normalt styras med mottagarens personnummer eller samordningsnummer. Banken använder då sitt kontoregister för att hitta mottagarens anmälda konto. Kontot behöver inte vara ett Swedbankkonto.

Om organisationen är registerhållare behöver organisationen själv skicka med mottagarens konto-, clearing-, bankgiro- eller plusgirouppgifter enligt avtalet. Då blir kontouppgifterna en del av betalningsunderlaget och felaktiga kontouppgifter kan leda till att utbetalningen avvisas.

När utbetalningen går via kontoregistret är det mottagaren själv som anmäler sitt konto. Arbetsgivare, företag och andra organisationer kan inte anmäla en privatpersons konto åt mottagaren. Swedbank beskriver kontoanmälan på sidan om SUS och kontoregister.

Kontantavi och SPU

I vissa SUS-upplägg kan en utbetalning göras med kontantutbetalningsavi, ofta kallad SPU. Det kan vara aktuellt när avtalet stödjer kontantavi eller när banken är registerhållare och mottagaren saknar registrerat konto.

SPU är inte en allmän standardlösning som alltid fungerar. Funktionen behöver finnas i organisationens avtal, och om en kontantavi ska skickas behöver rätt adressuppgifter finnas med enligt formatet och rutinen. Kontantutbetalningsavier kan bara skickas inom Sverige.

Hur är en SUS-fil uppbyggd?

SUS-formatet är ett fast filformat med olika posttyper. En enkel betalfil innehåller normalt en öppningspost, en eller flera betalposter och en slutsummapost.

Varje post har bestämda fält och längder. Små formateringsfel, fel ordning på poster eller en slutsumma som inte stämmer med betalposterna kan göra att filen inte kan behandlas.

Versioner och uppdateringar av SUS-formatet

SUS-formatet uppdateras över tid. Därför bör en organisation alltid kontrollera vilken version av formatet som gäller enligt bankens tekniska manual och avtal.

Den tekniska manualen för SUS-formatet version 05.18 är daterad 2026-06-12. Den versionshistoriken visar bland annat ändringar i betalposten 30, exempelvis beskrivningar av informationsrad, clearingnummer, kontonummer och kod för konto. Tidigare uppdateringar under 2026 förtydligade också obligatoriska fält i posttyp 30.

Det praktiska rådet är enkelt: bygg inte en reservrutin mot gamla antaganden om formatet. Kontrollera formatversion, avtalsvillkor och testfil innan rutinen behöver användas i skarpt läge.

Hur skickas en SUS-fil?

SUS-filer skickas via den kanal organisationen har avtalat med banken om. Vanliga sätt är filöverföring i internetbanken företag eller en mer automatiserad filöverföring, till exempel SFTP.

Det räcker alltså inte att bara skapa en tekniskt korrekt fil. Organisationen behöver också ha rätt avtal, rätt behörigheter och en fungerande rutin för att överföra filen, godkänna betalningen och följa upp resultatet.

Efter att filen skickats

När SUS-filen är överförd behöver den normalt också godkännas enligt organisationens behörigheter och attestregler. I internetbanken kan det till exempel vara en person som skickar filen och en annan som godkänner betalningen.

Efter inskick bör organisationen följa upp filen och kontrollera om några betalningar har avvisats. Återrapporteringen kan visa om betalningen har genomförts, om en kontantutbetalningsavi inte har lösts in eller om en betalning har stoppats på grund av fel i underlaget.

Så används en SUS-fil i praktiken

Arbetet börjar normalt med att organisationen tar fram ett utbetalningsunderlag med mottagare, personnummer, belopp och utbetalningsdatum. Utbetalningsförslaget attesteras enligt gällande attestregler innan det görs om till en SUS-fil.

När betalfilen har skapats kan organisationen stämma av att underlaget motsvarar den beslutade utbetalningen, exempelvis genom kontroll av totalbelopp, utbetalningsdatum och antal mottagare.

Risker med egenbyggd reservrutin

När en SUS-fil skapas manuellt eller med en egenbyggd lösning blir formatkraven en del av riskbilden. En reservrutin behöver därför kunna förebygga, upptäcka och hantera exempelvis:

Flera av dessa fel kan upptäckas först när filen läses in eller återrapporteras.

SUS-fil som reservrutin

För kommuner, myndigheter och andra organisationer är SUS ofta en del av en större utbetalningskedja. Under normala förhållanden skapas filen vanligtvis av ett lönesystem, ekonomisystem, verksamhetssystem eller en integrationsplattform.

När något i kedjan inte fungerar kan organisationen behöva en reservrutin för att ändå kunna skapa en giltig SUS-fil och genomföra prioriterade utbetalningar. Ett avbrott i ett verksamhetssystem, ekonomisystem, lönesystem, behörighetssystem eller en filöverföringstjänst kan annars stoppa hela utbetalningskedjan.

För tidskritiska personutbetalningar kan det få stora konsekvenser. Ekonomiskt bistånd är ett tydligt exempel, eftersom en försenad utbetalning kan påverka mottagarens möjlighet att betala hyra, köpa mat eller hantera andra nödvändiga levnadsomkostnader.

En fungerande reservrutin bör säkerställa att organisationen kan skapa ett korrekt betalningsunderlag, stämma av totalbeloppet, överföra filen till banken och följa upp att utbetalningen har genomförts.

Myndigheten för civilt försvar beskriver kontinuitetshantering som ett arbete för att kunna upprätthålla verksamhet på en tolerabel nivå vid störningar. För personutbetalningar innebär det i praktiken att organisationen behöver kunna betala ut även när den ordinarie tekniska kedjan inte är tillgänglig.

Vanliga frågor

Är en SUS-fil samma sak som en betalfil?

Ja, i det här sammanhanget används SUS-fil ofta som en mer specifik benämning på en betalfil eller utbetalningsfil som följer formatet för Swedbanks lön- och utbetalningssystem.

Kan en SUS-fil användas för ekonomiskt bistånd?

Ja, om organisationens avtal och rutin stödjer det kan SUS användas för utbetalningar som ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd. Det viktiga är att kommunen har en beslutad och testad rutin för hur underlaget ska tas fram, kontrolleras och skickas.

Måste organisationen ha ett SUS-avtal?

Ja. En organisation behöver ha rätt bankavtal, avtalsnummer och behörigheter för att kunna använda SUS i praktiken. En filgenerator ersätter inte avtal, attestregler eller bankens ordinarie rutiner.

Måste mottagaren ha konto i Swedbank?

Nej, inte nödvändigtvis. När banken är registerhållare används mottagarens anmälda konto, och det kan vara ett konto i en annan bank. Exakt hantering beror på organisationens SUS-tjänst och avtal.

Vad händer om mottagaren saknar registrerat konto?

Det beror på avtalet. I vissa upplägg kan en kontantutbetalningsavi, SPU, användas. Då krävs normalt att tjänsten ingår i avtalet och att mottagarens adressuppgifter finns med när det behövs. Kontantutbetalningsavier kan bara skickas inom Sverige.

Kan organisationen anmäla mottagarens konto?

Inte när betalningen går via bankens kontoregister. Då ska mottagaren själv anmäla sitt konto, vanligtvis med e-legitimation eller genom bankens ordinarie rutiner.

Kan man skicka konto direkt i SUS-filen?

Ja, om organisationens avtal och rutin bygger på att organisationen är registerhållare. Då behöver filen innehålla korrekta kontouppgifter enligt formatet. Om banken är registerhållare används i stället normalt mottagarens personnummer eller samordningsnummer mot bankens kontoregister.

Kan en SUS-fil innehålla internationella utbetalningar?

Ja, men det kräver rätt tjänst, avtal och fler uppgifter än en vanlig svensk personutbetalning. Internationella betalningar bör därför hanteras enligt bankens tekniska format och organisationens avtal.

Hur vet man om en SUS-fil blev godkänd?

Organisationen behöver följa upp filen i den kanal som används för filöverföring och ta del av eventuell återrapportering. Avvisade betalningar behöver kontrolleras och hanteras innan utbetalningsrutinen kan betraktas som klar.

Varför behövs en separat reservrutin?

Ordinarie system kan vara beroende av flera leverantörer och integrationer. En oberoende och fristående reservrutin minskar risken att en driftstörning i ett system stoppar samhällsviktiga eller tidskritiska personutbetalningar.

Summering

SUS-fil är en text-fil som innehåller betalningsuppgifter på ett visst sätt. Det går att skapa manuellt men medför stora risker för att positionering av informationen blir fel och att utbetalningarna stoppas eller blir felaktiga.

För många organisationer finns behov av att kunna ha en oberoende och fristående tjänst där dem med säkerhet kan skapa tekniskt korrekta SUS-filer. När betalningarna är viktiga för mottagarna och cyber-angrepp mot befintliga it-system ökar bör man säkerställa sin förmåga att hantera driftavbrott genom en reservrutin.

Genom att teckna en licens kan man med Susfil.se skapa tekniskt korrekta SUS-filer och därigenom säkerställa sin förmåga att hantera avbrott i någon eller flera delar av it-systemens kedja.